Ingen råvara har haft lika stor betydelse för Sveriges välstånd som järn. Stål framställs genom bearbetning av järn och har varit en viktig exportvara under lång tid. Att Sverige kunnat bli en viktig stålnation bygger på flera sammanlänkade faktorer. Först och främst så har vi stora järnfyndigheter, exakt var vi utvunnit järn har varierat i och med att metoderna för framställning av järn och stål förändrats, men vissa av våra gruvor är flera hundra år gamla. Eftersom vi brutit järn i relativt stor skala och under lång tid är det inte så konstigt att det också finns ett stort kunnande om järn i stål i Sverige och flera företag som vuxit sig starka på marknaden. Sist men inte minst har vi, bland annat genom politiska satsningar, utvecklat den infrastruktur som krävs för transport och export av stora volymer. Malmbanan, en järnväg som används av gruvbolaget LKAB är mycket viktig och vi har även ett par hamnar anpassats för att gynna denna industri.
Järn och stål i historisk tid
Järnåldern är den era under vilken ett folk eller en kultur börjar utvinna järn. När den inträffade varierar lite från land till land. I Sverige inföll järnåldern omkring 1000 år före Kristus. Att Bergslagen med dess järnhaltiga malm kom att spela en viktig roll hör man på namnet och arkeologiska fyndigheter tyder på att vi, genom att vara ett sjöfarande folk, tidigt kom igång med byteshandel där järn var en viktig resurs. Under senmedeltiden startades kronobruk under kungligt inflytande och vi importerade kunnig arbetskraft från utlandet som bidrog till att få igång den svenska förädlingen av järnråvara. I modern tid har utvecklingen gått mot stora järnverk, på bekostnad av de små, och det är framför allt svenskt stål som exporterats numera. En hel del resurser har satsats på forskning kring stål och det har lett till stora resultat under årens lopp. världens hårdaste stål just nu framställs i Uppsala av företaget VBN Components AB. Deras senaste legering är extremt nötningstålig och det har många tillämpningar inom industrin. Man använder lasrar och 3D skrivare i produktionen.
Stor internationell efterfrågan
Stålet spelade en stor roll under industrialiseringen. När det gäller vissa typer av stål är Sverige idag världsledande och värdet på den totala exporten uppgår till omkring 40 miljarder kronor om året. Volymen är omkring tre miljoner ton och det är naturligtvis en stor apparat att bryta, förädla och transportera så stora mängder metall. Priserna på den globala stålmarknaden är viktiga för svensks stålindustri och faktiskt även för Sveriges ekonomi överhuvudtaget. Det som framför allt gjort att vi under en lång tid kunnat behålla vår position som framstående stålnation är det faktum att vi har företag som ligger mycket långt fram kunskapsmässigt. En stor del av exporten besår av specialstål, ett samlingsnamn på stål med särskilda egenskaper som betingar högre priser på marknaden än standardstål. Produktutvecklingen har även gett nya vardagsföremål som en badtunna i rostfritt stål. Sådana kunde tidigare inte framställas på ett sådant sätt att de passade som konsumentprodukter då priset var för högt.
