Zink är ett metalliskt grundämne som människor utvunnit sedan 500-talet, eller kanske ännu längre. Metallen är viktig i många legeringar, inte minst mässing. En av de egenskaper som gör att zink är eftertraktat är att metallen förhindrar rost. Även i batterier är zink viktigt. Metallen är även en stor biologisk betydelse och är en nödvändig beståndsdel i alla celler. Det bryts en hel del zink för att tillgodose dessa olika behov, inte minst i Sverige. Här ska vi titta lite mer på vilka användningsområden Zink har och hur metallen används i olika sammanhang.
Zink i legeringar
En Ny metod sammanfogar olika metaller. Dessa har tidigare varit svåra att använda i samma legering. Det kan innebära att zink får helt nya användningsområden och att vi går mot en framtid med mer funktionella material. Zink är förhållandevis billigt att bryta och adderar inte bara bra egenskaper till legeringar utan gör dem även kostnadseffektiva att framställa. Nysilver är ett exempel på en legering där zink ingår. Galvanisering är namnet på den process där ett föremål eller en metall förses med ett zinklager vilket ger skydd mot rostangrepp. 50 % av all zink som bryts används till att galvanisera stål. Om lagret är allt för tjockt kan zink flagna från föremålet.
Zink i maten
Många födoämnen är naturligt rika på zink och det är tur eftersom det är fråga om en livsnödvändig mineral. Ostron, vetegroddar och torrgäst hör till de zinkrikaste livsmedlen som finns. Även de flesta mejeri- och fullkornsprodukter innehåller en hel del av detta viktiga ämne. Zink behövs bland annat för att immunförsvaret ska fungera optimalt och det ingår i många enzymer som påverkar ämnesomsättningen. Barn som inte får i sig tillräckligt med zink kan hämmas i tillväxten. Zinkbrist hos vuxna kan yttra sig som trötthet och nedstämdhet. Risken för zinkbrist anses dock vara låg för människor som lever i Sverige och äter en normal kost.
